Att leva

Det kommer till mig, när jag tar mig tid, för att vara själv, bara vara med mig, helt ensam då kommer lugnet, en närvaro som jag längtat efter.

Ibland kommer förnimmelser av känslor som påminner om panik när jag är själv. Mycket handlar om känslor för helt plötsligt är jag själv med mina tankar och med dem kommer känslor. När känslor och tankar inte är bearbetade utan läggs på hög så skapas något som jag inte kan förklara. Ju längre tid det ligger på högen desto tuffare blir det när det kommer loss och far omkring igen. När tanken sedan är bearbetad kommer jag ner i ro igen.

Vid dessa tillfällen försöker jag tänka på vad som skedde innan känslan kom och kan ofta se vad som triggade igång den kroppsliga förnimmelsen som satte mig i en fly situation (panik)

Andra stunder sprider sig ett lugn i kroppen, ett lugn som gör mig glad och ibland så fylld av energi att den där lugna stunden, avslappningen och meditationen skjuts åt sidan. Fast det är ofta då som jag gör mig en god kaffe, tar en promenad, läser en bok, lyssnar på musik eller en podd. Det i sig är egen tid och jag är med mig själv och ger mig möjligheten att njuta för en stund och åter tänka på att det alltid är ett val.

Detta gör att det tar ett tag för mig att komma ner i varv under perioder med högre aktivitet.

Sömn har stor betydelse!

Ett val att må bra, ett val att förändra, jag vill inbilla mig själv att jag har blivit bättre. Jag är så mycket bättre nu än för ett år sedan.

Jonas frågar mig ibland:

Visst mår du bra? Eller i alla fall bättre?

Du känns mycket gladare, tryggare och energisk.

Klart jag mår bättre, vissa dagar undrar jag va fan var det för fel på mig och andra dagar förstår jag att det var galet det jag gjorde.

Det är bara så underligt att ingen i min närhet förstod eller sa något. Kanske går vi med skygglappar på och är upptagna med våra egna demoner att vi bara viftar förbi varningssignalerna hos oss själva och hos människor runt omkring oss. Vi vill vara en god medmänniska och inte lägga oss i. Men tänk om någon ställer den där frågan:

Hur du mår egentligen?

Den frågan som får oss att bli irriterade, för vad har hen med det att göra, sköt du ditt. Svaret blir: bara bra tack. Sedan finns frågan där som ett skav och det är då hen förstår att det är nog inte så bra som jag vill att det ska vara. Troligtvis kör på ett bra tag till innan det tar stopp eller skiter sig.

I ett annat perspektiv på samma fråga blir hen lite förvånade över frågan och svara ärligt, inte så bra just nu. Då har hen någonstans börjat reflektera över sin situation men vet inte hur, när och vad hen ska göra.

I båda situationerna råder jag personen att be om hjälp. Det finns mycket bra hjälp att få och vårdcentralerna är långa och läkarna stressade och det finns en prio kö.

Därför vill jag tipsa om hälsocenter. På hälsocenter finns det information, råd av kunniga människor som kan ge dig verktyg att använda i ditt liv, för ett bättre välbefinnande.

https://www.1177.se/Hitta-vard/Vastmanland/Kontakt/Halsocenter-Fagersta/

Jag har haft stor glädje av Hälsocenter i Fagersta. Nästa vecka är mitt sista möte med dem för denna gång. I 6 månader har de funnits i mitt liv och det känns lite vemodigt att säga hej då. Troligtvis var det så att jag var redo för deras verktyg och därför har förändringen också visat sig så pass snabbt. Vi fungerar olika och ofta behöver vi gå igenom många olika situationer för att finna det som är rätt för oss.

Nu ska jag ta fram de där verktygen och sänka tempot som blivit lite för tufft med sjukt barn, tentor, jobb och en prestationsinställning lite för hög för mitt eget bästa just nu.

Ha en bra dag ⭐️

Kram

Annonser

Julmarknad på Hembygdsgården i Fagersta

Julmarknad på Hembygdsgården i Fagersta

En ruggig 1:a advent, disen låg tjock över bygden. För några dagar sedan var gräset klätt i vacker frost som glimmade av ljusets sken. Jahaja, inget att göra åt så det var bara att klä på sig med sköna kläder och skor och bege sig ut i dimman. En sagolik dimma som lägger sig som ett fuktigt täcke över oss där vi går mot julmarknaden på Hembygdsgården i Fagersta.

Att gå runt där och se hästen äta sitt hö, grannarna lutade mot väggen, alla stånd uppställda och fyllda med kreativa saker som människor skapat och vill dela med sig av och sälja. Lika bra att vi börjar med en fika, jag har sett reklam på deras hembakade saffransbullar och en sådan måste jag smaka på. 

img_1852.jpg

Efter en fika som inte är som vanligt då Elin är väldig lugn och osugen på både festis och kaka, vilket hon inte är i vanliga fall, går vi ut och tittar bland de olika stånden. Så mycket jul, detta är startskottet för min julkänsla även om jag redan bakat pepparkakor och ätit en och annan lussebulle.

 

 

Julen är magisk och jag tror att det beror på ljuset som lyser upp mörkret. Om alla sagor och berättelser om julen och den magi som skapas. Att vi träffas, umgås och äter gott och skapar en samvaro med lek och julklappar.

 

Till en julmarknad hör glögg och pepparkaka och det bjuds det på i Herrgårdsflygeln, ett museum där en Gammeldags jul är skapad efter hur de finare familjerna firade sin jul med hjälp av tjänstefolk. 10 kr för glögg och pepparkaka. Kan verkligen rekommendera deras glögg som har inslag från vildmarken.

 

En mysig dag, några inköp avklarade och julpysslet fortsätter hemma. En massa grejer blir det inte men några tomtar, hyacinter och amaryllisar får förgylla vårt hem fram till jul. 

Har ni en stund över, ta en sväng förbi Hembygdsgården i Fagersta.

Ha en bra dag!

Att göra björnbärsmarmelad

Att göra björnbärsmarmelad

Jag ville bara göra lite marmelad med björnbär och lime såhär till 1:a advent. Lite gott till fika, kanske tom ha lite marmelad på pepparkakan. Prova något nytt, två goda saker bord bli gott tillsammans.

Att koka frysta bär i en kastrull, riva lite limeskal och pressa en halv lime, blanda i lite socker och låta det puttra. Hur svårt kan det vara. Själva utförandet är inte svårt och i tanken gör jag detta snabbt och lugnt. Jag har inga utbrott på bråkande barn där ord som k*k potatis förekommer, en brottningsmatch, en förföljning och allt för att rummet skulle städas. Gamla saker slängas och saker som inte använts läggas i skänka bort högen, hur svårt kan det vara att koka lite marmelad.

1 december, 23 dagar kvar, sedan hoppas jag att det lugnar ner sig och ro infinner sig i vårt hem. Tänker att december månad är en månad med spänning, förväntan, önskelistor, mys och godsaker som tillförs till vår vardag, en vardag som redan är fullspäckad med saker både privat och arbetsrelaterat.

En sak i taget och att försöka tänak på avd som verkligen behöve rgöras och vad som kan sparars tikll senare eller tom strykas från listan. Det är en härlig tid vi har, om några väckor vänder det och dagar blir ljusare tills dess, ta hand om dig och ge gärna tips på hur du skapar lite ro i julstressen som kom redan i oktober när affärerna började skylta och spela julmusik.

Ha en bra dag!

Kram

Björnbärsmarmelad

Tid: ca 15 min

Varning: (har du barn, kan det ta väldigt lång tid och du kan få förhöjd puls)

250 g frysta björnbär

1/2 lime rivet skal och juice

1,5 msk syltsocker

Koka upp, mosa bären när de blivit mjuka, låt det puttra 10 min.

(Tillsätt lite vatten om det är för torrt.)

AW med Stand-up

Avslutar arbetsveckan med ett par extra goda skratt. Det är så härligt att få skratta, att känna igen sig i de vardagliga händelserna som jag faktiskt är med om. Att få höra någon annan berätta på det där speciella sättet med inslag av mimik och tålamod. Det är underligt det där med stand-up. Material finns överallt, det handlar ”bara” om att få till en story, en början, en händelse och ett slut.

Har ni tänkt på hur vi alla är små ståuppkomiker ibland. Hur tillfällen ger oss möjligheter att skratta och att få dela upplevelsen med någon annan. I mitt huvud rör det sig en hel del galna scener ibland, det är som om små filmer spelas upp i min tanke. Idéer som skapas snabbt av ett ord eller en fras.

Vad sägs om en film som handlar om barnmorskan som förlöste tre kvinnor samma natt. Tre kvinnor helt ovetandes om varandra med nyförlösta bebisar och barnen hade samma pappa.

En stor eloge till alla komiker som delar med sig av sina idéer och får mig att skratta. Som reflekterar över livet och får mig att se lite annorlunda på tillvaron. Vad vore livet utan skratt!?

Skratt är avslappnande, bra för hälsan, för välmåendet och sänker tom blodtrycket.

Har du skrattat idag?

Kram

Att fokusera, hur svårt kan det vara?

Att fokusera, hur svårt kan det vara?

Idag är det studier som gäller, läser en engelsk text om en hemlös missbrukare som bor i de mörka hålorna under Grand Central. Texten ska ge en positiv känsla om hur du från botten kan nå toppen. För det gjorde denna man, han började skriva och skrivandet gav honom möjligheten att förändra sitt liv. Det är en sann historia.

För mig blev det en helt annan upplevelse, helt fantastiskt att han fann viljan och tog tag i sitt liv. Att han förstod att det bara var han som kunde sluta med droger och att han behövde hjälp, att han inte skulle klara det själv. Han tog in på en klinik.

Hos mig började tankarna fara omkring på hur människor kan bli när de tar droger, på hur deras hjärna påverkas av den kemiska reaktion av preparatet som gör att de kan bli, lugna, glad, hyperaktiva, inbilska, rädda, hallucinerande och skrämmande för att de tappar kontrollen. Deras spärr är som bortblåst. Redan här inse jag att min andning har tagit en annan vändning, den är inte längre lika lugn och jag känner en spänning i käken.

Denna engelska text satte igång en tankeverksamhet hos mig som jag inte ville släppa. Har inte tänkt på händelsen på länge och helt plötsligt forsade orden ur mig. Jag skrev så att pennan glödde och nu känner jag mig tömd.

Texten jag läste fick mig att reflektera och bearbeta något som jag förträngt men ändå varit orolig för. Det ligger latent där i bakhuvudet eller egentligen i amygdala där sinnesintryck kopplas till en känsla, i det limbiska systemet som förmedlar upplevelser.

När jag nu möter dessa tankar och får den där känsla i kroppen som jag fick vid händelsen, inser jag att min reaktion är betydligt lugnare och att jag kan kontrollera ångesten som växer fram. Jag behöver resa mig upp och gå runt en stund, dricka lite vatten och sedan tar jag fram pennan och börjar skriva. Skriver ner alla dessa tankar så att jag kan fokusera på den faktiska uppgiften, mina studier.

Dock är denna händelse så konkret och verklig för mig att jag inser att det inte bara är jag som har det såhär. Vi har alla känslor och sinnesintryck som kopplas på i olika situationer, det handlar om vår egen ryggsäck. Det handlar om hur jag gör i olika situationer och jag inser att egentid handlar om att reflektera över sig själv och inse vilka styrkor jag besitter och vad jag faktiskt kan. Att egentid handlar om att få rå om mig själv och att egentid är precis vad jag har nu, när jag sitter och arbetar med mina uppgifter, jag är närvarande. Att egentid sedan kan ske i samband med en shoppingrunda, go kaffe, en spa dag eller en lunch med vänner är en helt annan sak (ja, det är vad jag fantiserar om)

Hur vi är som människor och vilka verktyg vi har med oss genom livet för att möta dessa olika situationer, positiva som negativa spelar stor roll. Det viktiga är att prata och att inte trycka undan, det är vad jag har lärt mig under de senaste året. Att dela med mig av mina tankar för att få stöttning eller att bara bli lyssnad på. Ensam är inte stark.

Visste du att de tar ca 20 min att hitta fokus igen när du blir avbruten i en uppgift, idag tar det minst en timme för mig, tjoho!

Hur gör du för att släppa på trycket eller få tillbaka fokus?
Dela gärna med dig av dina små tips som gör stora saker för dig!

Ha en bra dag!

Kram

Nära midnatt kommer närvaron

Nära midnatt kommer närvaron

Den kom som en lätt puss, snabb och nästan omärkbar trängde den sig in och tog över. Just nu pågår ett krig inom mig, mitt immunförsvar kämpar och bacillerna kommer att ge vika. Det är bara tröttsamt, hosta när jag ligger ner, kli i halsen när jag pratar, är helst tyst, fungerar bra och familjen är rätt nöjd 😉 Idag är bättre än igår.

Ett barn pratar i sömnen, ett annat blir ledsen och helt plötsligt låter de alla tre som om de har någon sorts sovande kommunikation. Elin älskar verkligen sina bröder, ett uttryck som får själen att le och kärleken att svämma över är när hon säger:

Var är mina pojkar? Jag vill vara med mina brorsor!

Det är inte lika lätt från andra hållet, de tycker att Elin är för nyfiken, hon vill bara väl och vissa dagar är bättre än andra och då får hon leka på deras rum. Lyckan är total!

Sitter i gröna soffan i hallen och filosoferar såhär nära midnatt. Jag är som navet och hör de 4 individerna i min familj sussa gott. Någon snörvlar och någon snarkar. Att sitta här och vila mot kuddarna som ligger mot ryggstödet och få låta tankarna vandra samtidigt som jag smuttar på mitt citron- och ingefärans med en skvätt honung gör mig avslappnad och närvarande. Tänk att detta har jag varit en stor del av, tänk vilken lycka att just jag träffade Jonas och att vi fick just dessa barn, magiskt. Känner mig tacksam över livet och att få vara en del av denna familj.

Vad är du tacksam för? När satt du och var närvarande i tanken? Att du var här och nu, inte då och inte i framtiden utan i nutiden.

Sov gott ⭐️

Kram ❤️

Recept på perfekt fail

Vaknar upp till mitt 39e år och känner mig nöjd och trött! Tacksam över de som kom och firade min dag, tacksam över alla de cyber firanden som skrivits. Blir fortfarande så där barnsligt lycklig över paket och känner stor kärlek när jag ser våra barn leka och komma så bra överens med mina vänners barn. ❤️ Det bästa av det bästa helt enkelt!

I tanken hade jag en vision över min dag och i verkligheten med en 3 barns familj blir det annorlunda. Fortfarande behöver jag träna på att ta det piano och speciellt i perioder när det har varit ett högre tempo. Det är så lätt att dras med i spänningen och drivet som livet ger.

Att fortsätta i samma tempo och tillföra saker och inte ta bort något är ett bra recept till fail.

Det är så underligt hur snabbt det går att komma in i gamla vanor, egentligen är det kanske inte så underligt, jag har tränat på dessa vanor i många år. Att glömma bort det där med att stanna upp, ta micropauser eller tom lägga saken åt sidan för kvällen. Hur svårt kan det vara, att låta det vara tills imorgon? Riktigt svårt ibland har det visat sig.

Så vill jag misslyckas då fortsätter jag med högt tempo, minskar sömnen, blir irriterad på barnen och struntar i de där små stunderna med närvaro. Vill jag leva så? Vill jag missa de små stunderna, de tillfällena då jag och mina barn har intressanta, roliga och kloka samtal om livet. Stunder med familj, vänner och närvaro. Svaret är NEJ!

Jag vill fortsätta på den väg jag påbörjat, jag tänker inte låta trafiken styra mitt tempo, periodvis tänker jag ligga i högerfilen och ibland svänga av för att upptäcka något nytt eller bara vara i stunden! Självklart tänker jag ligga i vänsterfilen då och då för känsla och pirret när gasen trycks i botten är härlig och ger en adrenalinkick som får mig att bli mer fokuserad och mer kreativ.

JA till livet, NEJ till långvarig stress!

Ha en bra dag!

Kram ❤️