Vaknar till en strålande sol som stiger upp på himlen med frostiga gräsmattor och frusen trottoar. En morgonpromenad för mig själv när familjen ligger och sover är en riktig lyx. Bjuds på en kaffe av vänliga människor och min energinivå stiger ytterligare. Köper med ask med Alvedon samt pepparkaksdeg till vår kreativa 6 åring.
December 2019 nådde de första rapporterna om ett nytt virus mig. Oktober 2021 kom Covid innanför våra dörrar.
Med media som rapporterat intensivt i många dagar, veckor, månader och år så kan jag inte längre hålla emot ångesten. Alla artiklar och självklart är det de värsta som etsats sig fast som dyker upp en efter en.
Sover oroligt, jag vakar över mina barn. Försöker hålla avstånd, ser till att de har närhet ändå. Först ena sonen och några dagar senare som två testar positivt för covid. Lagar mat som de tycker om, köper hem kex och nutella som innehåller socker, energi och som även gör dem törstiga. De är trötta, hesa och har ont i ögonen. En kväll vid middagen undrar sonen vad maten smakar. Lukt och smak är borta.
Vi tittar på varandra och sedan åker grejerna fram. Han testar en tsk dijonsenap och känner inte smaken. Vad är det som gör att vi känner smak? Enbart lukt? Så har han tappade både lukt och smak? Han känner att det är starkt i halsen. Bjuder på salt lakrits och han känner att det är salt.
Har du testat att hålla för näsan och tagit en sked med kanel i munnen? Först känner du bara något torrt i munnen och när du släppa näsan kommer kanelsmaken ”poff”.
Som No lärare vet jag att smak förmedlas till mestadels av luktsinnet. å för att kunna avgöra hur något smakar behöver vi både ett normalt fungerande lukt- och smaksinnet. Så har han tappat smak eller luktsinnet? Jag tror på luktsinnet.
Idag 12 dagar efter familjens första positiva test har vi nu tre familjemedlemmar som har testat positivt för covid. Oron för min familj gör att jag har alla spröt vidöppna. Jag saknar min man som har isolerat sig efter samtal med läkaren från smittskydd. Vi är vaccinerade.
Vi fyller dagarna med aktiviteter och pojkarna är ovanligt trötta. Det gör ont i deras lungor när de ansträngt sig för mycket. De försöker göra skolarbete och koncentrationen håller korta stunder. Vi spelar finns i sjön och går på promenader. Jag och Elin byggde en koja vilken vi somnade i igår. ❤️
Jag befinner mig i ett läge där jag skulle kunna tänka mig att ringa läkaren och fråga vilka piller jag kan äta som tar bort oro, får mig att slappna av, gör så att jag sover gott dvs flera timmar i sträck och fixar tvätten och städningen. Eller de två sistnämnda är kanske en RUT istället för ett piller. Att vara förälder är en utmaning ibland och just nu utmanas jag rejält. Nu finns ett riktigt hot mot min familj och just nu är det legitimt att känna ångest. Vi skulle kunna kalla det för en exponeringsterapi som pågår konstant. Fork vad jag ogillar sjukdomar!! Jag älskar min familj! 🥰
Jo men så har vi det nu. Hur har du det?
🤗 Linda
lindasoas.com 
Ja det är kämpiga tider för dig och många andra. Jag är så lycklig över att jag och mina nära har klarat sig. Nu väntar vi på 7 december då jag och min Kent ska få tredje vaccinsdosen, men jag kan inte hjälpa att jag är livrädd för vaccinet också.
GillaGilla