Jag drömmer, min fantasi är vild och jag känner längtan efter något nytt. Vad det är vet jag inte men just nu är jag så redo.
Kan jag vara fri och fånge samtidigt?
Någon pratade om att känna sig fri, fri från vad eller fri för något vet jag inte. När är jag egentligen fri? Var det eran då jag flyttade hemifrån, bodde själv, valde själv, lagade mat själv, träffade vänner, sov när jag ville, tittade på vad jag ville, åt det jag tyckte om? När är vi egentligen fria?
När regnet öser ner som idag då känd jag mig långt från fri. Att jag var uppe till kl 2 och tittade på The walking dead med maken kan ha en stor del i min negativa tankebana. Tröttheten som blir av för lite sömn är inte att leka med. Tro inte att jag somnade på en gång, nej nej, det slutade med att jag drack en halvliter vatten stoppade i hörlurarna och somnade till en ljudbok någon gång efter tre. Det har varit rejäla kraftansträngningar för att hålla humöret uppe.
Höll det hela vägen undrar du.
Nej!
Att tvätta, plocka pärlor, försökt torka dynförvaringen och dess innehåll i ett regntätt Fagersta gjorde inte dagen lättare och när ena sonen tyckte att jag kunde engagera mig lite för att leta reda på hans skiljas kar när han själv spelat tv-spel så tog det slut.
Efter deras träning gick jag ut. Lämnade hus och barn med maken och gick. Den första kilometern var jobbig och jag var redo att ge upp, jag svängde vänster för att undvika den branta backen upp, tog sedan höger och hamnade i en annan brant backe. Det var något som drev mig vidare, jag lyfte blicken. Ungefär i samma veva som de grå molnen for iväg och jag äntligen fick känna solstrålarna i mitt ansikte lyfte jag blicken, såg det fina runtomkring mig och det drev mig vidare.
Jag lever, jag har möjlighet att gå här på gatorna flera kilometer från mitt hem.
Det blev över 6 km och jag kände mig fri. Jag bestämde över min stund och lät tankarna fara omkring. Kanske att jag skulle ta och skriva den där boken i alla fall.
Tänk för två år sedan tog det 15 min att gå 750 meter, så lång är sträckan runt simhallen där jag bor. Idag går jag på stadigare ben och betydligt längre sträckor.
Så för att återkoppla till min fråga i början så är det väl tankesättet och förhållningssättet till mitt liv som säger om jag är fri eller ej. Vill jag egentligen vara mer fri än vad jag redan är?
Jag kan välja mitt liv, min sanning och vara det bästa jag kan för dagen.
Sov gott!
Kram 🤗
lindasoas.com 