Måndag, frosten klär gräsmattan, ångan syns tydligt när jag andas ut och solen är påväg upp. Kaffet är upphällt i en passade mugg för dagen.
Eleverna har höstlov och vi lärare har några fina bra dagar framför oss. Dagar fyllda med möten om utveckling av undervisningen och hur vi på bättre sätt kan skapa en tydligare formativ bedömning. Dagen flyter på med stunder av tystnad, där jag låter tanken få vila. Jag andas och ställer frågor till mig själv;
Vad hör jag? Vad ser jag? Hur känns det där jag sitter? En övning som kallas för andningsankaret och som jag försöker träna på varje dag så att jag kan använda det när det blir skarpt läge. Övning ger färdighet.
Ca 7500 steg har min arbetsdag givit mig och jag är mentalt trött. Känner att jag vill sova en stund när jag kommer hem men det gör jag inte. Förser mig med en varm kopp te och sitter i soffan med dottern som spelar Alfons spelet. Eftermiddagen sista timme flyter på fint.
När kvällen kommer Åker jag iväg till ett yoga pass som ikväll hade fokus på restoration. Detta innebär att jag befinner mig i en och samma position mellan 5-10 min. Kroppen sträcker ut och slappnar av. Med hjälp av andningen fokuserar jag på olika ställen i kroppen för att skapa utrymme, muskeln spänns och sträcks på inandningen och kroppen behåller positionen vid utandning och slappnar av. 90 min av detta är underbart. Självklart sticker tanken iväg men jag tar tillbaka fokus, här och nu.
När jag går från passet när jag med mig lugn och medvetenhet om hur min kropp känns.
Ett steg till nerför trappan och fötterna glider iväg. Försöker finna balansen tar tag i tjejen bredvid mig för att finna balansen. Inte trilla inte trilla… Jag står på benen och även så tjejen som jag tog tag i…puh det var nära ögat. Frosten är åter på gräsmattan och de frysta löven prasslar under mina fötter när jag går till bilen. Medvetenheten är kvar och lugnet börjar komma igen.
Vilken härlig dag jag har haft!
Jag är tacksam för livet!
Vad är du tacksam för?
Kram 🧡
lindasoas.com 