Nu måste jag göra något åt dessa känslor som styr mitt tankemönster eller är det mitt tankemönster som tar fram dessa känslor…oavsett så måste jag göra något åt det.
Alla säger träna och jag håller med. Grejen är den att när jag har uppehåll från träningen så blir känslan när jag börjar obehaglig, hög puls ger samma känsla som vid panikångest. Det är inte bara fysiskt jobbigt, för det ska jag inte sticka under stolen med, min kondition är en bra bit ner på en 1-10 skala. Det värsta för mig är den mentala biten, att vinna över mina katastroftankarna att något hemskt ska hända mig. Tänk att den där katastroftanken kan styra mitt liv och mitt sätt att vara på. Jag blir galen eller så är jag galen 🤪 Kaos är det iaf.
Var börjar jag?
Acceptera situationen jag befinner mig i.
Vad har jag gjort fram till nu?
Jag har promenerat, tränat med kroppen och cyklat någon enstaka gång. Har arbetat mycket i trädgården, renoverat källaren och kört iväg grejer till återbruket. Provade att springa en 3 km runda och då vaknade jag upp med halsont och förkyld. Den förkylningen gick över och nu har jag avklarat ännu en förkylning.
Jag är inte på botten jag behöver bara se till verkligheten och vardagen. Vad har jag prioriterat? Jag har prioriterat renovering, jobb och familj.
Har tappat gnistan lite men så tänker jag att nu är det dags att fokusera på min hälsa igen, precis som jag gjorde i vintras, då mådde jag bra och orkade mycket mer och min ångest var på semester.
Mitt fokus from nu: Hälsa – träning – kost – återhämtning och skratt. Jag villhöver skratta mer.
Vi kör på det! Ska bara korka upp en flaska bubbel och äta några goda ostar och njuta av solen, det måste räknas som återhämtning 😉
Tack, nu har jag delat med mig av mitt inre kaos. Hur har du det idag? Skiner solen hos dig?
Trevlig fredag! ☀️🌸
lindasoas.com 