Jag går inte tillbaka, jag går framåt.
Jag gör en sak, stannar upp, vilar.
Jag gör samma sak, stannar upp vilar.
Jag gör samma sak och lägger till en ny sak, stannar upp och vilar.
Jag gör samma sak, kan inte göra en sak till, stannar upp och vilar, vilar, vilar och vilar.
Jag stannar upp gör samma sak, en sak till och vilar.
Gör båda sakerna och testar något nytt, stannar upp och vilar.
Ja du förstår grejen. Det går framåt, det går inte rakt, det tar tid att lära nytt. Det går inte bakåt för kroppen och knoppen behöver lära in, lära om och det kräver repetition. Jag backar inte, jag går framåt, tänker, vilar, testar nytt, tänker, vilar och går framåt. Detta kallas utveckling.
Det tar tid, i början är det kämpigt, sedan börjar jag förstå hur det fungerar och jag släpper lite på kontrollen och framförallt kraven. Det går framåt. Då var jag där, nu är jag här. Jag kan, jag vill och det går bra.
Det går framåt, det tar tid och tid är det jag har.
Jag börjar förstå att vila betyder olika. Mental trötthet kan kräva fysisk aktivitet som återhämtning och fysisk trötthet kan betyda mental utmaning som återhämtning. Ibland är vila att verkligen sova.
För ett år sedan trodde jag aldrig att skulle kunna köra bil till fjällen igen. Nu har jag åkt till fjällen 2 gånger de senaste halvåret och om 3 veckor blir det en tredje gång.
Idag känner jag tacksamhet för att jag gick till arbetet och tog det lugnt. Jag är tacksam för min man och mina barn som finns där ❤️
Vad är du tacksam för?
Ha en bra måndag ✨
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
Publicerad av Linda
Hej!
Välkommen till min blogg: Lindas oas ⭐️
Alla har en story och det här är min.
Jag befinner mig mitt i livet, i familjekarusellen och testar att byta riktning för att prova något nytt. Jag försöker bryta vanor och skapa en hållbar förändring med fokus på hälsa, familj och det som får mig att må bra. Varför? För att jag körde för hårt, tappade fotfästet och hamnade till slut i utmattning med depression och panikångest. Smaka på den kombon, låter det tungt, ”jovars” det var det. Idag kan jag se tillbaka på tiden med glimten i ögat och ändå känna allvaret i sjukdomen. Jag har bara ett liv och det tar tid att läka 🙌🏻💗
Jag låter mina tankar flyga för att finna ett inre lugn och försöker finna mig själv igen. Tillsammans med min familj, vänner och andra intressanta människor får ni följa mig i min vardag och i min festlighet. Eftersom jag arbetar, studerar och har familj varierar tiden för mina blogginlägg. Följ mig gärna för att vara med när inläggen publiceras.
Ha en bra dag!🌸
Mer om mig på Instagram: @lindafalkestrom
Hi!
Everyone has a story and this is mine.
I am in the middle of life, with my family and I am about to change direction in life to try something new. I try to break habits and create a sustainable change focusing on health, family and what makes me feel good. Why? Because I was driving too hard, i got lost and ended up in exhaustion with depression and panic anxiety. Taste that combo, does it sound heavy, "oh yes" it was. Today I can look back with the twinkle in my eye but I still feel the seriousness of the disease. I have only one life! It talets time to heal 🙌🏻💗
I let my thoughts fly to find an inner calm and I'm trying to find myself again.
More about me on Instagram: @lindafalkestrom
Visa fler inlägg
lindasoas.com 