Om jag hade fått välja en plats där jag skulle sitta och ta det lugnt för återhämta mig och samlat kraft så hade jag valt fåtöljen eller yogamattan med en kopp te för att värma min frusna kropp.
Nu hamnade jag i hallen. Jag letade efter ett kort taget hösten 2002, ett kort när jag hade kort kort lugg. Hittade det till slut 🙈 17 år mellan bilderna.
I went down the memory lane.
Tänk vilka upplevelse jag har varit med om. Så mycket att vara tacksam för och även saker jag haft ångest över för att jag känt att jag ibland har tagit stor plats och kanske inte riktigt förstått situationen, eller förstått situation och sett de för blickarna. Ni vet de där läskiga blickarna som kan få en att känna sig utanför. Stor glädje att titta på korten och minnas samt en liten knäpp på näsan för en situation jag ibland påminner J om, nu har vi bildbevis på att jag gjort något liknande. Är det nu jag ska säga:
Det är dumt att kasta sten i glashus!?
Jag har lärt mig att finna egentid.
25 min egen tid i hallen, lutandes mot källardörren, inte den första platsen jag hade valt. Nu sitter jag här, i vårt hus, med våra saker och våra minnen. Det hade jag aldrig kunnat tro den där dagen när jag fick ditt mejl för 19 år sedan. ❤️
Jag är bara trött, funderade en stund på om jag skulle kunna somna där. Undra om min man skulle sakna mig eller om han redan har somnat?
Äntligen har tystnaden lagt sig…
Vilken är din underligaste plats som du hamnat på när tröttheten slagit till?
Natti natti ⭐️
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
Publicerad av Linda
Hej!
Välkommen till min blogg: Lindas oas ⭐️
Alla har en story och det här är min.
Jag befinner mig mitt i livet, i familjekarusellen och testar att byta riktning för att prova något nytt. Jag försöker bryta vanor och skapa en hållbar förändring med fokus på hälsa, familj och det som får mig att må bra. Varför? För att jag körde för hårt, tappade fotfästet och hamnade till slut i utmattning med depression och panikångest. Smaka på den kombon, låter det tungt, ”jovars” det var det. Idag kan jag se tillbaka på tiden med glimten i ögat och ändå känna allvaret i sjukdomen. Jag har bara ett liv och det tar tid att läka 🙌🏻💗
Jag låter mina tankar flyga för att finna ett inre lugn och försöker finna mig själv igen. Tillsammans med min familj, vänner och andra intressanta människor får ni följa mig i min vardag och i min festlighet. Eftersom jag arbetar, studerar och har familj varierar tiden för mina blogginlägg. Följ mig gärna för att vara med när inläggen publiceras.
Ha en bra dag!🌸
Mer om mig på Instagram: @lindafalkestrom
Hi!
Everyone has a story and this is mine.
I am in the middle of life, with my family and I am about to change direction in life to try something new. I try to break habits and create a sustainable change focusing on health, family and what makes me feel good. Why? Because I was driving too hard, i got lost and ended up in exhaustion with depression and panic anxiety. Taste that combo, does it sound heavy, "oh yes" it was. Today I can look back with the twinkle in my eye but I still feel the seriousness of the disease. I have only one life! It talets time to heal 🙌🏻💗
I let my thoughts fly to find an inner calm and I'm trying to find myself again.
More about me on Instagram: @lindafalkestrom
Visa fler inlägg
lindasoas.com 