Vart är jag påväg?

Fick en stund för mig själv, har druckit kaffe i solen på verandan. Rastlösheten slog till så jag plockade och dammsög entréplan. Nu sitter jag åter på verandan och funderar över nuet, dagen och livet.

Jag började denna blogg för att dela med mig av det jag upplevde, i en av mina svåraste stunder hittills. Jag vet inte varför jag ville dela med mig av mitt inre kaos, undermedvetet ville jag kanske berätta för dig hur jag mådde och vad jag gjorde för att du skulle veta. Jag ville synas och på något sätt berätta att livet gick vidare även om jag just då inte var en del av ditt liv. Jag var så oerhört ensam, ville inte belasta någon och samtidigt orkade jag inte ta kontakt, eftersom mitt fokus klarade korta stunder i sociala sammanhang.

Idag 3 år efter min första diagnos, akut stressyndrom, sitter jag här och har genomfört ett långt helkroppsmassage pass på gymmet, över 80 min. Kroppen värker lite här och där och musklerna är trötta. Idag vet jag att denna muskeltrötthet beror på mitt aktiva val att gå till gymmet, träna så jag får yrsel och musklerna darrar. Den höga pulsen är inte ett ångestpåslag utan min fysiska ansträngning. Det tog 3 år för mig att att komma hit där jag är. Tålamod och acceptans är mina ledord, det blir som ett mantra för tålamod och acceptans är inte lätt alla dagar.

Funderar över vart jag är påväg och kommer fram till att jag behöver min dåtid för att se vad jag lyckats med, att se de val jag gjort för mig och min hälsa. Tidigare var det 1 steg fram 2-5 steg bak, nu känns det mer som 1, 2, 3 steg fram paus kanske något steg tillbaka.

Min kropp värker men jag är stolt över det jag gör och det jag gjort. Jag vill vara stark, uthållig och leva ett aktivt liv och skapar goda förutsättningar för mig, mitt mående min kropp och i förlängningen min familj. Vi påverkar och påverkas mer än vi tror av varandra. Gör din grej, på ditt sätt så blir det bäst!

Vart är du på väg? Vad gör du för att må bra?

Ha det gott! 🌸

/Linda