Vaknar tidigt, klockan visar 7:20, ovanligt tänker jag. Öppnar ögon jag tittar ut genom balkongdörren som jag glömt att dra för gardinerna kvällen innan. Ser en ljusstrimma på en morgonklar mörk morgonhimmel. På 10 dagar har ljuset förändrats, vilket för mig är mer än välkommet.
En bekant känsla finns i min kropp, det var ett bra tag sedan den fanns där, en känsla av att inte få in riktigt med luft, andningen är ytlig och obehaget kryper närmare, hej ångesten – skit oxå ska det bli en sådan dag idag.
Vad har jag att känna ångest över?
En snabb kroppsskanning
Jag vickar på tårna sträcker fötterna uppåt så att vaderna spänns, håller spänningen en tag, slappnar av och spänner båda benen och kniper ihop rumpan, håller spänningen och slappnar av. Böjer kroppen som en ostbåge först åt höger och sedan åt vänster, drar upp axlarna mot öronen och håller spänningen ett tag. Slappnar av och vrider på huvudet höger och vänster, spänner käken och slappnar av, kniper alla muskler i ansiktet, håller spänningen och slappnar av.
När jag lägger fokus på andningen upptäcker jag att näsan är täppt. Jag får knappt in någon luft genom näsan och den luft jag får in kommer inte ut genom näsan. Där har jag det, i vanliga fall andas jag med näsan och denna morgon är det munnen som jag kan andas med. Det kommer att bli en dag med inslag av andfåddhet. Ogillar nästäppa.
Olustkänslan sitter i ett tag, försvinner sakta bort när jag väcks ur mina tankar av en känd dörrknackning.
Snabbt på med morgonrocken och så är dagen igång. En förmiddag med inplanerad lek tillsammans med en ny fantastisk bekantskap, ett kalas på eftermiddagen samt att jag ska få familjen att hänga med på en avstickare till Akademibokhandeln. Här ska byggas nya strukturer och nya vanor skapas.
Hur gör du när ångesten kommer?
Kram Linda ✨
lindasoas.com 