Nu kommer mörkret, vi kryp in i våra hålor.
Vi vaknar när det är mörkt, vi åker till jobbet när det ljusnar, vi är inne en stor del av dagen. Vi åker hem när skymningen börjat. Vi lägger oss i mörker.
Jag förstå att hösten är en tung period för många. Kyla, regn, en fuktighet som tar sig innanför skinnet (om det är möjligt) och ljustimmarna som blir färre dag för dag.
Vi lever i ett mörker med längtan efter ljuset. Vi tänder ljus som skapar stämning och får oss att vilja vara inne ännu mer. Jag längtar efter värmen, solen, fågelkvittret och takdropp
Hösten är en vacker period med alla dessa färgskiftningar i träden. Nyanserna blir fler och skarpare i höstens ljus. Solens sken känns extra stark, de röda/oranga/gula/gröna färgerna blir intensivare och förstärks av himlens blåa färg. Skogens förändring och anpassningarna efter årstiden är fascinerande, lika så djurs förändring för att passa in.
Det är vi människor som förstärkts med tankens kraft som har en arbetsam tid framför oss. Vi måste ställa om vår tankegång, vi måste skapa nya vanor för att fortsätta må bra. Värme är avslappnande och lugnande. En klok vän sa till mig idag att när ångesten eller obehaget kommer ta en varm dusch. Stå i duschstrålarna och låt värmen landa på din hud och efter en stund känner du hur kroppen börjar slappna av.
Därför tror jag att årets sommar som nu bytts till höst skapar en krock hos mig. För när jag börjar frysa spänner jag mig och spänningen i sin tur skapar reaktioner i kroppen som i sin tur skapar rastlöshet och oro hos mig. Känslan i kroppen blir densamma som vid ångest. Jag blir mer på tårna och det kräver mer ansträngning för att bli avslappnad.
Eller så är det helt enkelt så att jobbdjävulen har slagit klorna i en och smekmånaden är över, semestern är verkligen slut.
Vilka tips har du för att hösten ska bli så bra som möjligt?
Ha en bra dag!
Kram🍁