Tankarna far omkring, jag vill så mycket och just nu är det svårt att stanna upp. Idéerna flödar och jag måste söka ordning i virrvarret.
Ur kaos finnes ordning, tex när jag går in i barnens rum, scannar jag av kaoset och planerar direkt hur jag skull plocka ordning på allt. Leksakerna ligga huller om buller och barnen har full koll. har släppt på principen att plocka upp saker varje dag. Det är deras rum och deras regler. Lite nitisk är jag för så fort grejerna hamnar i hallen är jag där och plockar upp, sluta påminna varje gång för jag vet att de vet de är bara pre tonår och nu måste jag välja mina strider för oj vad de har blivit bra på att argumentera, lite svårare att lyssna men efter en bra måltid eller go fika så är det lättare att nå fram.
Slutsats: För mycket saker leder till kaos. Var sak behöver sin plats och hela familjen måste vara införstådd med det (en skaplig utmaning). Jag behöver ordning för att känna mig lugn. Det är först nu jag börjar förstå hur kaos skapar oro och stress hos mig. Det blir som en krock, jag vill slippa från ekorrhjulet men det är svårt att bara hoppa av. Jag kan sakta ner på farten och börja delegera, förbereda mina barn för framtiden och mig själv.
Mål: Jag eftersträvar en miljö som är luftig, estetisk och lugn. Varje sak jag äger ska fylla en funktion, jag ska minska ner på inköp för saker är saker och inget som bara ska fylla skåp och lådor. Jag tänker gå mot ett minimalistiskt tänkande och förhoppningsvis ett mer stilla sinne.
What!? Vad händer, hur blev det så här??
Det handlar inte om att sluta utan det handlar om att vara klok i besluten och stilla den tillfälliga impulsen; jag bara måste. Precis som med godis, behöver jag godis eller är jag bara sugen och egentligen hungrig eller trött. Att tänka lite till innan beslutet tas. Vad tror du om detta? Hur tänker du med inköp och prylar?
lindasoas.com 