Jag går på gatan i riktning mot hamnen. Jag passerar de små butikerna, butikerna som erbjuder specifika saker. En med olika kaffepressar, en butik med elprodukter, en med smycken, en med glasögon och många fler butiker. Charmen med att varje butik är liten med personlig service tilltala mig, okej mannen i glasögon affären var inte ett dugg intresserad att sälja några solglasögon så det blev hans förlust.
Solen är påväg ner, jag ökar stegen och passerar en liten park med palmer både höga och låga. Jag korsar gatan när en lucka i trafiken infinner sig. Jag går över det lilla torget där vi åt lunch tidigare idag, svänger vänster och går i riktning mot piren. På min vänstra sida ligger restaurangerna på rad, pasta, pizza, havets läckerheter, kaffe och glass. Ja det mesta finns att få förutom chokladfondant, den har jag inte funnit ännu. På min högra sida är hamnen och där ligger stora båtar från olika länder, makalöst stora med tre våningar, den ena mer fascinerande än den andre.
I slutet på hamnen ligger fiskebåtarna, jag svänger höger och går mot piren. Jag känner havsdoften och den lätta brisen. Om 27 min går solen ned. Jag kommer till början av piren och tittar ut över det stora havet, känner doften av hav, hör vågorna slå mot stenarna när de rullar in mot piren, vattnet slungas upp i olika former mot stenarna för att sedan falla ner i havet igen.
Jag tar upp min kamera tittar mot solnedgången och känner, här, här vill jag vara…
Tacksamheten över att få vara mig själv och för mig själv en stund vid havet går inte att beskriva, den känslan måste upplevas.
Var vill du vara? Vad är du tacksam för idag?
Ha en bra dag!
Kram 🧡
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
Publicerad av Linda
Hej!
Välkommen till min blogg: Lindas oas ⭐️
Alla har en story och det här är min.
Jag befinner mig mitt i livet, i familjekarusellen och testar att byta riktning för att prova något nytt. Jag försöker bryta vanor och skapa en hållbar förändring med fokus på hälsa, familj och det som får mig att må bra. Varför? För att jag körde för hårt, tappade fotfästet och hamnade till slut i utmattning med depression och panikångest. Smaka på den kombon, låter det tungt, ”jovars” det var det. Idag kan jag se tillbaka på tiden med glimten i ögat och ändå känna allvaret i sjukdomen. Jag har bara ett liv och det tar tid att läka 🙌🏻💗
Jag låter mina tankar flyga för att finna ett inre lugn och försöker finna mig själv igen. Tillsammans med min familj, vänner och andra intressanta människor får ni följa mig i min vardag och i min festlighet. Eftersom jag arbetar, studerar och har familj varierar tiden för mina blogginlägg. Följ mig gärna för att vara med när inläggen publiceras.
Ha en bra dag!🌸
Mer om mig på Instagram: @lindafalkestrom
Hi!
Everyone has a story and this is mine.
I am in the middle of life, with my family and I am about to change direction in life to try something new. I try to break habits and create a sustainable change focusing on health, family and what makes me feel good. Why? Because I was driving too hard, i got lost and ended up in exhaustion with depression and panic anxiety. Taste that combo, does it sound heavy, "oh yes" it was. Today I can look back with the twinkle in my eye but I still feel the seriousness of the disease. I have only one life! It talets time to heal 🙌🏻💗
I let my thoughts fly to find an inner calm and I'm trying to find myself again.
More about me on Instagram: @lindafalkestrom
Visa fler inlägg
lindasoas.com 