Hej livet 👋🏻
Lite klyschigt men ack så sant. För jag menar inte att livet är perfekt. Jag har på bra dagar lärt mig att leva med mina demoner och på sämre dagar har jag det lite mer kämpigt, precis som det ska vara. Den som far fram, inte stannar upp och säger allt är bra. Flyr från något, är inte redo att ta tag i det eller har hittat ett riktigt flow där det bara flyter på för ett tag.
Det är första dagen på semestern, vinden susar i träden, solen bränner mot mina svarta träningsbyxor 9:40. Vakande tidigt, låg kvar och drog mig uppe vid 8. Äter frukost, pratar med maken och yngsta barnet. De stora barnen är på sommarjobb i sin nya kommun.
Nu börjar det, fokus på hälsa och välmående. Gym och promenad ska vara vardagliga inslag i min semester precis som att jag borstat tänderna två gånger om dagen i 35 år.
Fixar disken och bestämmer mig för 10 min morgonyoga. Kroppen är stel, det drar i ryggen, benen och andningen är ytlig för näsan är täppt när jag böjer huvudet framåt. Detta är inte avslappning detta är pina, jag vet att det går över men usch, inte vad jag föreställde mig.
Rullar ihop yogamattan, tar det kalla kaffet från bryggaren, häller kaffet i koppen och blandar med mjölk. Går ut till trappen på verandan och sätter mig. Dricker kaffe och andas. Min storslagna plan på träning skjuts åt sidan för jag vet att de kommande dagarna blir en kamp mellan stressen och lugnet.
Jag kommer att krascha och det är okej.
Lugnet som jag längtar efter och stressen från jobbet som jag ska lämna. Min kropp skriker vila, mitt huvud säger kör på. Jag börjar med att ta bort jobbmejlen från telefonen.
Känner du igen dig!? Att första dagarna på semestern blandas med lugn och rastlöshet och att det känns som att du har glömt något? Det blir en sorts psykisk ohälsa.
Ha en bra dag och gör den till din dag! 🌸🤗
lindasoas.com 