Det finns saker som jag tänker att jag ska göra och så finns verkligheten. Helt enkelt sätter jag krokben för mig själv. Energin är låg, rastlösheten i kroppen stor och jag får inget gjort. Ska jag skriva en lista och bocka av dem? Vad är det som händer? Jag är ledig, ska jag inte bara kunna slappna av och njuta? Tar ett var i min härliga trädgård och ser hur allt utvecklas, växer och tar mer plats. Pionerna slår ut lagom till midsommar.
Min plan var att jag inte skulle stressa mina första dagar på semestern. Slappna av och fel the flow. 2,5 dagar har gått på min semester och det är high and low on vartannat. Ångest, yrsel, skratt, irritation och en ledsamhet som vill ut men sitter fast någonstans där inne. Jag gör en kanna kaffe och dricker en varm kopp till serien The time travelers wife (den bästa serien just nu enligt mig)
Äter lunch 🍱 med en vän och pratar om livet. Så härligt med skratt och vuxet sällskap på tu man hand. Energin fylls på och jag åker hem till barnen och gör mig en iskaffe från morgonens kaffekokning. Sitter en stund på verandan och ser mig omkring. Årets första iskaffe ger mersmak.
Det skulle kunna vara så att för dig som löser låter detta lugnt och receptet på att finna ro. Men nope, så är inte fallet. Tankarna i mitt huvud snurrar på. Automatisk scannar ögonen av allt som kan göras och som bör göras för att hålla hushållet i trim. Barnen ska ha mat och aktiveras och tydligen är inte deras mat och sovklocka kalibrerad med min. Jag orkar inte tjata, vill inte tjata för att få mina tonåringar att fixa disken så jag fixar den själv. Jag tvättar tre maskiner om dagen, tänker att någon annan viker tvätten men det händer inte. Var är mina kläder, böj på benen, vik tvätten!? Nej det händer inte.
Hur tänkte jag där? Om jag kommer i 110 och bromsar in hårt så blir det som en tryckvåg i kroppen, ja en storm inombords. Det går inte att tvinga mig till lugn så jag testar 10 min morgonyoga och hoppas att detta ska hjälpa mig. Efter 4 min har jag ingen ro i kroppen och 6-åringen vill ha en loppis. Semestern handlar inte bara om mig, den handlar mest om att få hushållet att fungera sås ty familjen är mätt och ren. Jag är sekundär i familje ekvationen.
Mina sista 4 arbetsdagar planerade jag in att ta det lugnare. Att göra uppgifterna lugnt, inte hålla mig till lunch innan jag gick på toaletten. Långsammare steg mellan olika rum. Pausa, skratta och prata med kollegorna, vara närvarande i stunden. Planen var bra och den höll. Lämnade ett rent skrivbord med en plan för uppstarten.
Tillåter mig att krascha under helgen och plötsligt sover jag gott hela nätter. Känner tröttheten på kvällen och lägger mig. Vaknar vid 7 tiden och känner mig pigg. Äter frukost med maken och vi har tid tillsammans innan han åker till jobbet.
En vår med full fart och 2 år med covid i bagaget kanske tar ut sin rätt? Eller är det såhär det är varje gång semestern kommer och det är först nu jag tänker på det?
Hur är din känsla inför semestern och hur blir dina första semesterdagar?
lindasoas.com 
Sommarn får alltid mej att känna en slags ”psykisk stress” för det är så mycket jag vill ska hända då, samtidigt som jag bara vill ha lugn och ro och det är ju två moment som inte riktigt går ihop.
Numera har ju jag inget ”riktigt jobb” som jag loggar ut ifrån och får semester, och egentligen har jag aldrig haft det heller. När jag jobbade som personlig assistent så var jag ändå alltid redo att rycka in, ifall om att, och när jag hade städning som huvudsakliga jobb, så kändes det ändå inte riktigt som semester eftersom det ska städas hemma också. Nu sköter jag barnbarnen och de är nästan lika mycket här på ”fritiden” som när föräldrarna jobbar. Så egentligen flyter vardag och semester ihop här hos oss. Men jag har lärt mej genom åren att alltid ta tillvara stunderna när de kommer, att bara vara och göra det kroppen orkar och verkligen vill och struntar i resten. Annars när jag jobbade hemifrån, och fick ”riktig” semester så tog det 1 hel vecka med att varva ner och inse att nu är jag faktiskt ledig och sen när sista lediga veckan kom så började stressen infinna sej och jag kände att nej fy fasen nu börjar rumban snart igen… Så typ 2v kunde jag njuta helt av semestern, och önskade så att den hade varit längre. Men som sagt, nu njuter jag litet nu som då, och nästan mest när sommaren är över, för då infinner sej ett lugn i min kropp, den går i vila som naturen gör. Hoppas du hittar nån slags ro och kan njuta av semestern och får koppla av och samla nya krafter, sänk kraven på dej själv. Det är väl det semestern är till för, för att slöa och slappa och glömma alla måsten. Trevlig Midsommar!
GillaGillad av 1 person
Tack för att du delar med dig 🌸 Har hört från fler att det tar minst en vecka att komma ner i varv så jag tränar på att simma lugnt även om hjärnkontoret inte riktigt har kopplat 😅 Trevlig midsommar ☀️
GillaGillad av 1 person