Den sista kvällen

Det är så många känslor och tankar som far omkring hos mig. För tre år sedan var första gången jag tänkte att jag kanske inte lever när jag fyller 40. För mig var det en mörk tid, en läskig tid, en tid fylld av ångest och tårar. Jag kämpade verkligen med att finna de små ljusglimtarna under dagen. Att få lägga min minsta, att söva henne i famnen på kvällen gjorde mig lugn och tacksam. Att få höra de stora barnen läsa för oss föräldrar, godnattsaga fast tvärtom. Barnen läste för de vuxna. Att få känna en varm kram från maken, pappa eller mamma. Att sitta med min bror och dela på tystnaden utan konstigheter. När jag fyllde 38 bestämde jag och min man att vi skulle ut och resa när vi fyller 40. Han fyller år två månader efter mig. Vi skulle åka till värmen över jul och sedan planerade vi en roadtrip i USA.

Kan säga att planerna har ändrat sig, Corona är boven i dramat. Jag har accepterat att ställa in äventyr och att tänka om. Att hänga hemma med familjen och njuta av det vi faktiskt kämpat för i flera år faller mig helt i smaken. Tända ljus, en lugn stund, en långpromenad ute och en god kopp latte är något som jag verkligen tycker om.

Vi är många som kämpar i November mörkret och nu läggs ytterligare krav på oss. Det sociala nätverket krymper och distansen ökar för de flesta. Jag fyller år imorgon och inget blir som jag tänkt och det är okej. Corona drabbar inte bara någon, det drabbar oss alla på olika sätt. Vi fixar detta tillsammans. Om det känns mörkt, tänd ett ljus, finn den lilla ljusglimten som får vardagen att bli lite extra. Gör det som får dig att må bra. Är lite gott på en tisdag, ring någon du blir glad av att prata med.

Jag gillar verkligen att fylla år, så nu har jag en afton dagen före min födelsedag, ett glas mjölk och en bit mjuk pepparkaka i min ensamhet, underbart gott. Målat naglarna har jag också gjort. Den sista dagen som 39 år.

En liten stund på jorden och många är orden. Kärlek, familj, vänskap, ödmjukhet och tacksamhet fyller mina medvetna tankar ikväll. Tack till alla er som är en del av mitt liv. Våra vägar möttes av en anledning och tänk så spännande det kan vara. ❤️

Tack för att du läste om min stund!

Kram Linda

Publicerad av Linda

Hej! Välkommen till min blogg: Lindas oas ⭐️ Alla har en story och det här är min. Jag befinner mig mitt i livet, i familjekarusellen och testar att byta riktning för att prova något nytt. Jag försöker bryta vanor och skapa en hållbar förändring med fokus på hälsa, familj och det som får mig att må bra. Varför? För att jag körde för hårt, tappade fotfästet och hamnade till slut i utmattning med depression och panikångest. Smaka på den kombon, låter det tungt, ”jovars” det var det. Idag kan jag se tillbaka på tiden med glimten i ögat och ändå känna allvaret i sjukdomen. Jag har bara ett liv och det tar tid att läka 🙌🏻💗 Jag låter mina tankar flyga för att finna ett inre lugn och försöker finna mig själv igen. Tillsammans med min familj, vänner och andra intressanta människor får ni följa mig i min vardag och i min festlighet. Eftersom jag arbetar, studerar och har familj varierar tiden för mina blogginlägg. Följ mig gärna för att vara med när inläggen publiceras. Ha en bra dag!🌸 Mer om mig på Instagram: @lindafalkestrom Hi! Everyone has a story and this is mine. I am in the middle of life, with my family and I am about to change direction in life to try something new. I try to break habits and create a sustainable change focusing on health, family and what makes me feel good. Why? Because I was driving too hard, i got lost and ended up in exhaustion with depression and panic anxiety. Taste that combo, does it sound heavy, "oh yes" it was. Today I can look back with the twinkle in my eye but I still feel the seriousness of the disease. I have only one life! It talets time to heal 🙌🏻💗 I let my thoughts fly to find an inner calm and I'm trying to find myself again. More about me on Instagram: @lindafalkestrom Visa fler inlägg