Lurad

För två veckor sedan var vi på utflykt till Flobo med kusinerna. Det var supermysigt och vi grillade korv, barnen lekte och vi drack kaffe i den härliga naturen med höstens fantastiska färger. Ro, stillhet och bus.

Timmarna innan utflykten genomfördes var superdryga. Det är väldigt ofta kaos och helt plötsligt är alla upptagna med att hjälpa till. Borde fixa allt i hemlighet och när jag är klar säger jag: Nu familjen ska vi på utflykt.

Eftersom barnen ofta har egna planer tycker jag det är bättre att planera i god tid så alla är förberedda. Det är inte så lätt att få med de äldre barnen nuförtiden eftersom det finns annat som lockar.

Resultatet var att jag fick ordna allt med utflykten och effekten av det blev att jag sa att jag tänker inte hitta på en enda grej med familjen igen. Vill de umgås med mig så får de faktiskt engagera sig och bjuda med mig. De får ordna kalaset helt enkelt.

Så exakt en vecka senare efter mitt starka uttal frågar jag fint:

Ska vi gå till Hembygdsgården och fika?

Har helt glömt bort vad jag sa för en vecka sedan. Solen skiner och det dröjer ett tag tills vi kan göra något tillsammans med hela familjen. Istället för Hembygdsgården blir det Hälleskogsbrännan.

Yes!

Full av iver för att någon föreslår något jag har velat göra länge. Börjar jag ordna fika, dryck och annat som ska med. Pojkarna bråkar lite och Jonas tar med Elin ut i bilen för hon är så ivrig.

Så lurad!!!!

Vem var det som ordnade utflykten? Vem var det dom stod i hallen med två packade väskor?

Sedan glömde jag ändå en väska så vi fick vända.

Det blev en härlig utflykt till ett fascinerade område. Tänk att det redan gått 4 år sedan branden. Det är ett enormt stort brandområde och det är grönt på marken och träden gråvita.

Ett bra utflyktsmål som jag rekommenderar.

Ha en bra dag!