Jag tycker om att arbeta, jag tycker om att prestera, jag tycker om att skapa, jag tycker om att lära och läras. Någonstans på vägen glömde jag bort mig själv, mitt driv fanns där eller snarare min vilja till att vara duktig, för jag är duktig men sällan helt nöjd, det kan alltid bli bättre, för när är det bra?
Detta är något som jag brottas med och vissa dagar då tänker jag inte på det alls men idag har det snurrat runt i mitt huvud. För första gången sedan jag blev sjuk har jag startat upp datorn, läst läroplanen och skapat en planering, en gemensam planering för mitt arbetslag. Tvivlen fanns där, är det bra nog, har jag fått med mig allt, vad kommer de andra att tänka? Känslan av att sitta där i arbetsrummet och åter få använda min kunskap som jag faktiskt har, var en fantastisk känsla. Idéerna kommer och jag måste finna en struktur i upplägget. Det där med rörigt är inte min grej. Det var lugnt och skönt, jag satt i min arbetsbubbla och helst plötsligt hade det gått 2 timmar. Vilken härlig känsla jag hade med mig till kafferasten. Jag känner mig glad över mitt arbete, tycker strukturen känns tydlig och kopplar till målen. Sedan måste jag komma ihåg att har jag glömt något eller ändras något så beror det inte på mig som person och att det handlar om elevernas bästa. Att resten av tiden bestod av tekniska avbrott skapade en aningen ångest men jag tog mig genom det.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
Publicerad av Linda
Hej!
Välkommen till min blogg: Lindas oas ⭐️
Alla har en story och det här är min.
Jag befinner mig mitt i livet, i familjekarusellen och testar att byta riktning för att prova något nytt. Jag försöker bryta vanor och skapa en hållbar förändring med fokus på hälsa, familj och det som får mig att må bra. Varför? För att jag körde för hårt, tappade fotfästet och hamnade till slut i utmattning med depression och panikångest. Smaka på den kombon, låter det tungt, ”jovars” det var det. Idag kan jag se tillbaka på tiden med glimten i ögat och ändå känna allvaret i sjukdomen. Jag har bara ett liv och det tar tid att läka 🙌🏻💗
Jag låter mina tankar flyga för att finna ett inre lugn och försöker finna mig själv igen. Tillsammans med min familj, vänner och andra intressanta människor får ni följa mig i min vardag och i min festlighet. Eftersom jag arbetar, studerar och har familj varierar tiden för mina blogginlägg. Följ mig gärna för att vara med när inläggen publiceras.
Ha en bra dag!🌸
Mer om mig på Instagram: @lindafalkestrom
Hi!
Everyone has a story and this is mine.
I am in the middle of life, with my family and I am about to change direction in life to try something new. I try to break habits and create a sustainable change focusing on health, family and what makes me feel good. Why? Because I was driving too hard, i got lost and ended up in exhaustion with depression and panic anxiety. Taste that combo, does it sound heavy, "oh yes" it was. Today I can look back with the twinkle in my eye but I still feel the seriousness of the disease. I have only one life! It talets time to heal 🙌🏻💗
I let my thoughts fly to find an inner calm and I'm trying to find myself again.
More about me on Instagram: @lindafalkestrom
Visa fler inlägg
lindasoas.com 